27 skriver om urban ekologi

27 skriver om urban ekologi 01Den är inte utgiven än; men då jag bestämt mig för att söka på forskning om hållbara städer har jag bekantat mig med biografierna för de 27 författarna i antologin Sustainability in the Global City – Myth and Practice (december 2014).

Bidragen har skrivits av ett flertal antropologer och ett mindre antal sociologer, geografer, jurister och aktivister, etc. Boken är amerikansk men med en viss internationell prägel och efterordet skall skrivas av svensken Alf Hornborg, professor i humanekologi vid Lunds Universitet. Valet är ett tydligt bevis på Hornborgs internationella erkännande och (sannolikt) projektets systemkritiska ådra. I presentation kan man läsa:

Cities play a pivotal but paradoxical role in the future of our planet. As world leaders and citizens grapple with the consequences of growth, pollution, climate change, and waste, urban sustainability has become a ubiquitous catchphrase and a beacon of hope.

Vad menas då med urban ekologi eller urban hållbarhet och är begreppen liktydiga med varandra? Jag tror det är dit vi måste bege oss. Till en (eller sannolikt mer än en) definition av vad alla talar om. Idag är nästan allting ”hållbart” och ordet används som prefix och suffix i alla upptänkliga sammanhang. Men vad av det är vetenskap, politik eller ideologi?

Bland författarna har jag funnit några nya namn som tycks mig särskilt intressanta. Inte minst gäller detta Miriam Greenberg som från en plattform inom urban sociologi har inriktat sig på marknadsföring och varumärken. Ett representativt verk tycks vara den flerfaldigt prisbelönta New York: How a City in Crisis Was Sold to the World  (Routledge, 2008) som jag säkert får anledning att återkomma till. Ett annat namn jag vill lyfta fram är miljögeografen Eliot Tretter som erbjuder långa fantastiska titlar som Sustainability and Neoliberal Urban Development: The Environment, Crime and the Remaking of Austin’s Downtown, The ‘Value’ of Europe: The Political Economy of Culture in the European Community, The Power of Naming: The Toponymic Geographies of Commemorated African-Americans Culture of Urban Renewal och 194X: Architecture, Planning, and Consumer Culture on the American Home Front.

För mig, som är en oinbjuden novis och står utanför forskarvärlden är det uppfriskande att läsa Hornborgs kommentar till forskningens etiketter (Myten om maskinen, 2010) inom de närbesläktade områdena miljöhistoria, antropologi och humanekologi.

Vad de betecknar är akademiska nätverk och grupperingar av mera social och identitetsbekräftande karaktär

Slump tycks trumfa logik vad gäller forskningsprojektens hemvist och på något vis känns det befriande. Förhoppningsvis kan kraften riktas mot välunderbyggda studier och bort från de sociala kotterierna.

 

 

 

Lämna en kommentar