Det är väl meningen att SOS skall rädda liv?

Publicerad i Vårddebatt 2011-05-25 av IE

Publicerad i DN (24/5 2011)

Save Our Souls, men inte utan profit. Är det så vi skall förstå tidsandan på 00-talet?
Det statliga bolaget SOS Alarm – med ansvar för nödnumret 112 – får hård kritik för bristande kompetens och dålig bemanning. Samtidigt inför staten ett årligt vinstkrav på 12 procent att jämföras med en vinstmarginal på 0,5 procent för 2010.
Nästan all offentlig verksamhet har idag stöpts om efter mall från det privata näringslivet. Men trots allt tal om att tänka nytt, om förändringsarbeten och rationaliseringar, så uppnås lägre kostnader och större vinster på det vanliga sättet. Det sker med lägre personaltäthet och en personalstyrka vald på lägre kompetens och därmed lägre löner. Så sparar man pengar. Och en bra verksamhet är en verksamhet som går med vinst. Där återfinner vi även det statliga ägandet av idag.
Vad som gått förlorat är givetvis insikten att den verkliga vinsten med larmverksamhet och ambulansutryckningar är räddade människoliv. Det är ett faktum som lätt vinner läpparnas bekännelse. Både politiker och styrelseordförande kan säkert intyga att detta är kärnan i verksamheten, att man gör sitt ytterst för ständiga förbättringar, säkerställanden och kvalitetsgaranti. Att det stämmer kan jag inte se. Om det vore sant, varför mäts inte SOS-verksamhetens resultat i snabba utryckningar och i räddade människoliv? Skulle då en verksamhet vars arbete hårt kritiseras avkrävas mer vinst? Vi måste avlägsna vinstkravet från SOS Alarm.